Då var dagen kommen. Dagen då min andra hälft flyttar neråt landet. Vi hade en väldigt trevlig kväll igår med många skratt, trevligt umgänge och ett nattdopp i icke 29gradigt vatten. Allt gick jättebra fram till att vi skulle säga hejdå. Men det är ju egentligen inget "hej då", bara ett "vi ses snart". Men ändå kunde inte tårarna hålla sig borta. Bilresan blev ganska tyst av att jag försökte sansa mig. Det blev inte bättre av att behöva säga hej då till Holmis också. Sen brast det och trodde att alkoholen hade lite att göra med det men jag sitter även nu och fäller en tår eller två. Det är tur att det finns telefon och facebook och jag är jätteglad för din skull och tror att allting kommer gå jättebra. Och du är bara tre timmar bort, det kunde varit värre. Vi får snart boka in en dag för besök och antagligen kommer tiden gå skrämmande fort.
Jag ser fram emot en höst med nya intryck, nya möjligheter, nya vänner och trevliga utflykter och småresor. Det var som en föreläsare jag hade häromdagen sa, att man måste se allting och ta allting positivt. Det blir vad man gör det till och med rätt inställning kan man nå allt. Nu har jag bestämt mig för att göra den här hösten till en jävligt bra höst!

Inga kommentarer:
Skicka en kommentar