Take a leap

Det blev snabba puckar och en fikadejt i fredags. Jag var sjukt nervös men mest trött. Från skolan bar det direkt av till jobbet och sedan snabbt hem, dumpa gejer och piffa till sig lite innan man skulle iväg igen. Visst har man fördommar och man kan aldrig veta vem en främling är. Såjag var lite på min vakt och direkt försökte han lura mig till hans lägenhet genom att säga att han visste ett jättebra vinställe. Tllslut kom det fram att det var hos honom han menade. Jag avstyrde det och tog oss till Evas palay istället. Han var lite underlig, lite för närgången och lite sliskig. När han var på toa övervägde jag starkt att springa men mitt samvete sa emot. Men efter lite mer än en timme sa jag att jag var jätte trött och ljög om att jag skulle upp tidigt och jobba. Jag hade tur och vagnen stog på hållplatsen så avskedet gick väldigt smärtfritt. Det blir inget mer med honom men jag är ändå glad att jag gjorde det. En erfarenhet rikare och tror faktiskt jag skulle gjort det igen. Dock får kravet bli att han pratar svenska.

Köket håller på att bli helt äntligen! Snickaren startade kl 8 i fredags och höll på hela dagen och jag såg inte resultatet förrän jag kom hem strax efter 8 på kvällen. Jag kan inte hjälpa att undra vad han egentligen hade gjort med all tiden. Han hade bara lagt papp på golvet och satt upp nya plankor där han antagligen kommer fästa gipsskivor så att det blir ett nytt tak. Mäta och såga plank och skruva upp dem tar inte en arbetsdag, eller? Han kommer tillbaka på måndag och då hoppas jag att det går lite snabbare framåt och att han max behöver två dagar till. Vill ha klart det nu!
Vill även ha klart det så att jag kan julpynta ordentligt och bli av med allt som tillhör köket som nu står utspritt i hela lägenheten.
Däremot så har julgardinerna åkt upp och fönstren är pyntade och det är bara lite detaljer kvar. Jag trodde dock att jag var teknisk men att ställa in tajmern på stjärnan var inte det lättaste fastän jag lyckades förra året.